I lördags sa vi hejdå till fina Peter då han åkte tillbaka till Sverige. Vi andra tog tåget till Washington, och som vi saknat att åka tåg. Det är dyrt och exotiskt i detta land, med bredare säten och helt andra system, men vi anpassade oss lätt, försökte lära oss låsa på toaletten och njöt av en underbar utsikt. Det är vackert här uppe och att få se det på så nära håll som man får med tåg var riktigt rogivande.
Washington är en mysig stad, vi fortsätter att promenera massor och Pontus som älskar museum är i paradiset. Jag själv arbetar med mig själv och tycker att det ibland kan vara bra med studieobjekt för dagen.
Vi har vinkat till Obama i vita huset (Coca banana som Walfrid säger) pratar om Donald Trump, som enligt Walfrid är lik min systers man Jörgen i både frisyr och över ögonen. Hans namn låter också så doughnut! Vi får se demonstrationer från olika grupper vandra längs the mall och utanför vita huset och vi njuter av att kunna promenera överallt.

Vi har tittat på raketer och världens första flygplan, vi har sett IMAX om rymden och om nationalparker. Vi har sett en val hängandes i taket och vi har ätit god libanesisk mat. Pontus har bytt profilbild på facebook där han står vid Lincoln och är mallig.
Vi fryser dock väldigt mycket. 10-15 grader är temperaturer vi inte upplevt sedan januari i år och det är faktiskt riktigt kallt då! Vi klär på oss, men det bryter sig igenom våra lager. När vi kommer hem till Dallas igen verkar det som hösten anlänt där också så nu är det nog bara att vänja sig!