MammaLouise i Dallas

Mamma till Walfrid, Tage och Aurora, fru till Pontus. Följ vårat äventyr i Dallas med allt vad det innebär. Hobbysömmerska under namnet MammaLouise syr. Hälsoutvecklare och studerar till en kandidat inom beteendevetenskap på distans

En man tog sig friheter utan min tillåtelse

Publicerad 2015-09-30 15:50:09 i Allmänt,

I måndags hände något som inte får hända, jag har funderat fram och tillbaka om detta inlägg ens ska skrivas, men eftersom jag inte gjort något fel ser jag ingen anledning att skämmas och tycker istället att jag mår bättre av att berätta. 

För några veckor sedan välte jag tillsammans med en trädgårdsmästare jag hittade hos grannen ner ett palmträd som var ruttet. Han insisterade på att vi tillsammans skulle göra det men metoden var misstänksam och jag blev illa till mods. Istället för att stå bredvid mig valde han att ställa sig bakom mig trots att han är kortare och då inte nådde fram till palmen ordentligt. Han pressade sig själv mot mig och jag tyckte att det kändes fel. Palmen välte och jag bestämde mig för att jag läste in helt fel signaler, att jag överdrev och att han inte alls menat något med detta. Två veckor går och gräset växer, det är lördag och Pontus är hemma. Vi har ännu ingen gräsklippare (växer långsamt här) men tyckte att vi skulle unna oss en gräsklippning nu när tre trädgårdsmästare ändå var hos grannen och arbetade. Jag höll mig inne och undvek att gå ut i onödan. 
Inte ens till Pontus har jag berättat om vad som hänt tidigare.
I måndags fick jag ett sms från någon jag inte hade i mina kontakter. Det stod "Hi Louise" vilket betyder att det var riktat till mig, personen visste vem jag var. Efter något sms frågar personen om jag är på jobbet, eftersom jag hört att man aldrig ska berätta om ett hus står tomt, med tanke på inbrottsrisken, säger jag att jag är hemma men undrar varför personen som säger sig heta Jose undrar det. Här får jag inget svar men drygt en timme senare står ovan nämnde trädgårdsmästare i dörren. Han påstår sig leta efter en svart liten plastbit som han säger sig ha tappat när han var här och klippte gräset för 1,5 vecka sedan. Jag sa att jag inget sett och att jag skulle återkomma om jag såg något. Han ville dock titta själv på baksidan. Utan att lämna några detaljer så förstår ni kanske att detta besök inte alls handlade om en svart plastbit, den här mannen hade en annan agenda och även om Walfrid, 4 år alltid var med mig hindrade det inte honom från att på tok för ofta och helt oblygt trycka sitt kön mot min bak. Han var fruktansvärt obehaglig och jag var helt paralyserad. En stark och kaxig tjej som jag trodde jag själv skulle reagera på ett annat sätt, jag trodde att jag skulle sparka och slåss, kanske skrika, men jag sa ingenting. I mitt huvud cirkulerade allt, jag kunde se alla tänkbara scenarion och jag gjorde allt för att få honom att lämna huset. När han tillslut gör det genom att nonchalant krama mig och avsluta med kläm på baken var jag så chockad att jag inte lämnade min fotölj på sex timmar! Jag kände mig smutsig, även om övergreppet skedde fullt påklätt, men jag kände också att hela min integritet var som bortblåst. Han hade tagit sig friheter som var så långt ifrån okej och i mitt eget hem som ska vara min trygghet. Jag är ledsen, arg, rädd, frustrerad men och orolig för vad som ska hända nu. Polisen är involverad och säga vad man vill om Texas, det här ser man allvarligt på! Förundersökning pågår och de påstår att han kommer ställas inför rätta. 

Jag ville skriva detta för jag anser att det är viktigt att sånna här saker inte ses mellan fingrarna. Redan första gången var det här oacceptabelt men jag valde att ignorera min magkänsla och vara sådär naiv som jag inte trodde att jag var. Jag trodde jag var stark och kunde stå upp för mig själv, men när något sådant här händer vet man aldrig hur man reagerar och tyvärr tror jag att min reaktion är den mest normala. Istället för att jag låter mig vara offer känner jag mig nu skyldig, vad gjorde jag för fel? Hur lockade jag till med det här? Bad jag om det genom mitt kroppsspråk? Jag försöker intala mig själv att det här var inte mitt fel, han är en idiot som tog sig friheter och det inför min son, han kan inte vara frisk. Men jag tvivlar på mig själv och min magkänsla, jag har helt ruckats från mig själv och jag känner mig så vilsen. Jag kommer repa mig, jag kommer det, men jag kommer kanske inte anställa någon trädgårdsmästare utan stå ut med oklippt gräs och naggade kanter. 

Tack fina Hanna som fick mig något tryggare igår genom att köpa hänglås och säkerhetskedja till dörren, jag är så tacksam för det! ❤️

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela