Jag vänjer mig aldrig, men jag lär mig leva med det
Jag vänjer mig aldrig, men jag lär mig leva med det - idag är det 9 år sedan mamma förlorade kampen mot cancern som åt upp henne inifrån. Ovärdig sjukdom som med sitt brutala och egoistiska sätt tar det bästa vi har och gör det till något hemskt, livet. Mamma fick bara 2 månader som sjuk, hon hann aldrig fånga dagen och pricka av sin lista, hon fick bara smärtan och frustrationen. Så himla orättvist. Hennes sjukdom har fått mig att våga hoppa oftare, jag försöker att vara spontan och säga JA till allt roligt och NEJ till saker som inte är nödvändiga och inte är lustfyllda. Jag har insett att pengar underlättar men inte är allt, jag dör hellre rik på erfarenheter och fattig i plånboken än tvärtom. Det är klyschor, men en klyscha är en klyscha av en anledning.
