Året är snart slut, vi har haft otroligt mycket besök och det har varit väldigt skönt. För att komma in i stämning inför julen så har Hanna sett till att vi åkt tåg till nordpolen och åkt häst och vagn igenom ett bostadsområde som tävlar om vem som kan ha flest lampor på huset. Det har druckits glögg, ätits julmat, lussats och varit riktigt bra. Av någon anledning fick jag ändå inte lust att skriva om det. Kanske för att vi skulle fira jul ensamma för första gången i våra liv, eller kanske är det för att julen påminner mig om min mamma. Alla traditioner var detta året som bortblåsta och på grund av detta har jag funderat mer och blivit mer sentimental. Jag är inte ledsen men påverkad. Det har saknats något, även om vi har haft det helt underbart.
Jag förstår precis hur du menar. Vi har firat jul här i Kanada 3 av 5 vintrar nu, de andra 2 har varit hemma i Uppsala med familj. Även om det är väldigt mysigt och trevligt med fina vänner och god mat här så har det aldrig riktigt känts som jul. Inte alls samma känsla som det är hemma med familjen. Stämningen finns inte där, i år var nog värst för mig.. Hade inga julkänslor överhuvudtaget, inte ens när vi körde "Kalle Ankas jul" på Youtube.. men det var fortfarande en trevlig dag med god, svensk, julmat, glögg, lussekatter, snaps etc. Jag tar tillvara på alla minnen och stunder här, men hemma kommer nog alltid vara bäst ändå :)
1