Sol, sand, semester och underbart besök
Jompan med familj har idag tagit flyget hem till Sverige igen, vi sitter kvar i mörkret med tornado-varning och hoppas att det bara är en varning och inget annat. Efter att många haft hagel runt omkring oss (pingisbollar) står båda bilarna i garaget trots att Pontus lite smidigt körde över en hundbajspåse precis på uppfarten som någon tyckte skulle ligga där. Hela däcket är kladdigt och vi får antagligen sanera hela innergården och garaget imorn!
Vi har haft underbara veckor med en minisemester i Galveston förra helgen där stranden va den enda ansträngningen vi gjorde. Jag åt räkor flera gånger och vi lyckades få bord på Bubba Gump till lunchen dagen vi åkte hem efter att ha kämpat sedan vi kom dit torsdag kväll. När man upptäcker att semester tillsammans utan krav var det man behövde utan att vi visste om det kändes extra skönt, det var så himla härligt att bara få vara och barnen ÄLSKADE verkligen att leka i havet och på stranden.
Jag har fått äran att vara testsömmerska till talangfulla mönsterkonstruktörer. Det är kläder till både mig och barnen i produktion och det är så himla inspirerande att sy i nya mönster och designs. Jag har glömt att jag älskar utmaningar och speciellt när jag lyckas :)
Skolan rullar på, företagsekonomin där jag räknar på tok för lite mot vad jag borde och den där kulturhistorian som jag nu i sista stund sitter och gör ett arbete till. Jag har lite koll, men förra delkursen i företagsekonomin drog musten ur mig och jag kämpar med motivationen helt enkelt. Jag har sökt kurser både till sommaren och hösten och hoppas komma in på lite roliga och givande kurser även då.
Nu har vi två veckor innan Pontus föräldrar och bror med flickvän kommer och hälsar på, så tanken är att jag ska sy och plugga ikapp tills dess :)
Poolen är äntligen lagom varm och barnen badar så fort solen tittar fram. Tage är allt annat än en badkruka så i år är fokus av med simkuddarna då jag hoppas att han ska lära sig simma, men jag ska inte säga det till honom :)
Jag har helt tappat stinget med bloggandet vilket jag inte gillar. Antagligen beror det på att min tid inte räcker till men och för att vårat liv här nu inte längre är lika mycket äventyr. Vi har vant oss med att det står 5 låne-permobiler i varje butik, att man inte går någonstans och att man inte kan åka kollektivt. Vi har vant oss med att folk är trevligare här och att inställningen till kvinnor i samhället ser ut på ett helt annat sätt. Äventyret har blivit en vardag på både gott och ont.
Vi har inte glömt er där hemma, vi saknar er, men jag vill också få era uppdateringar ;)
❤❤
Min fina Kanga i biker tröjan som han blev så lycklig över trots 30 grader och sol 😍😂
Med dreglet påväg ut står hon stadigt på jorden i sin peplumtop som jag testsytt åt en annan tjej :)
Min fina prinsessa
Han må se lite butter ut men han är stolt precis som mamman! Helt själv har han byggt sitt flygplan av tejp och hushållspapper. Tages var mer som en boll 😂
Mamman i en hourglass-klänning som jag testsytt åt ytterligare en duktig mönsterkonstruktör
När Walfrid väljer att jag ska stå vid ett träd på gräset och glömmer få med både huvudet och att vi har soptunnor där bak 😂
Äntligen har jag hittat Pippityg!!!
Hög koncentration på stranden i Galveston
Mys ❤
Sand mellan tårna ❤
